Det är...

En rätt mörk och oförlåtande värld vi lever i. Det är så mycket som händer runt om i världen varje dag som får en att undra vad det är för fel på mänskligheten. Det har kanske alltid varit så. Mer eller mindre. Definitivt mer om man blickar långt bakåt I historien. 

Jag saknar ibland den människan jag var för typ tio år sedan. Jag hade ingen koll på vad som hände i världen. Jag konsumerade inga nyheter förutom typ någon enstaka rubrik här och där. Men jag läste aldrig hela artiklar. Jag tittade inte på nyheterna på TV. Jag hade ingen koll på politik, varken Sveriges eller världspolitiken. Jag förstod ingenting om hur världsekonomin fungerade. Jag hade verkligen ingen koll. Och därför kunde jag leva ett rätt bekymmersfritt, med dagens mått mätt, liv. Mina bekymmer då var ju väldigt lokala.  Och det var ju mest bara de saker som berörde mig i realtid. Jag tänkte inte mycket framåt. Jag undrade inte särskilt mycket på vad som skulle hända med styrräntan.  Även om jag hörde ordet inflation så hände det ingenting i min hjärna.  Jag visste knappast vad det innebar. 

Jag hade samma inre demoner då som nu. Jag var lika deppig och tom i själen som nu. Men den yttre världen skrämde mig inte på samma sätt som den gör idag. Jag visste inte om det då. Men att bara behöva kriga i sitt inre är lättare än att ha det kriget pågående i en värld som är fucked up.

Ibland önskar jag att jag bara kunde skaffa en Nokia 3310 och radera mig själv från alla sociala medier, inte ha tillgång till hela världen i min ficka. Det hade fungerat för några år sedan. Men nu är ju allt uppbyggt så att du typ måste ha en smartphone för att livet ska flyta på. Meddelanden från skolan på diverse appar. Vill man sjukanmäla dom är det via app. BankID. Swisha, banken, kivra osv osv... Det skulle vara svårt utan en smartphone. 

Jag skulle kunna radera alla sociala medier. Men det är svårt. FOMO. Fear of missing out. Men nu för tiden är mitt Instagram och Facebook flöde 2% mina vänners inlägg. Resterande 98% är reklam eller inlägg från främlingar/grupper som någon på min vänlista följer, gillar eller kommenterar på.  Så hur mycket missar jag egentligen?!

Jag skulle kunna radera alla källor till nyheter. Men när du väl har börjat ha koll på världen så är det svårt att sluta. 

Jag skulle kunna radera Spotify så jag inte kunde lyssna på poddar som upplyser mig om världsläget. Eller så skulle jag kunna avfölja alla de poddar som är under den kategorin samhälle, nyheter, politik mm.
Men problemet är att jag kan inte längre lyssna på såna där hjärndöda poddar där folk sitter och ordbajsar en massa trams längre. 
Samma sak gäller vad jag väljer att titta på. Förr kunde jag följa alla reality shows där allmänt korkade men oftast snygga människor gjorde bort sig på bästa sändningstid. 
Men nu känns allt sånt så otillfredsställande. 

Sedan Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har jag lyssnat på samma podd fem dagar i veckan... För att hålla mig uppdaterad om vad som händer där. För allt som händer där påverkar oss alltid på något sätt förr eller senare. Jag håller mig uppdaterad om politik både i Sverige och USA. Dagligen. Det kan vara så tröttsamt. Jag vill hålla mig uppdaterad om vad som händer på höger sida, såväl som på vänster. För att kunna bilda mig en egen uppfattning om vad som verkar rimligt.  Varje dag. Så medan en del hade Johnny Depp och Amber Heards rättegång som största händelsen i världen gick jag omkring och tänkte - Vem fan bryr sig! Folk dör och svälter i världen. Folk delade på riktigt upp sig i grupper som var på antingen hans eller hennes sida och la energi på att diskutera om det. På riktigt?! Hur? På vilket sätt kan det kännas som en relevant fråga i ens liv? Jag fattar på riktigt inte...

Politik och algoritmer är en farlig kombination. Det gör en del människor rätt trångsynta och korkade. 
Politik, religion, pengar tillsammans med algoritmer är det farligaste av allt. Har man mycket pengar kan man betala för att algoritmer ska föra fram ens åsikter och åskådningar. Oavsett vad det handlar om så hittar algoritmer rätt målgrupp.  

Sen delas vi upp för att vi blir matade med extremer som gör oss arga. Hat! Gudarna ska veta vad dom tjänar på att lura oss in i fällan att koncentrera oss på nonsens i stället för att hålla koll på hur deras beslut påverkar oss. Nu för tiden är det svårt att veta om det man läser eller ser ens är sant. Allt kan vara AI.
Folk litar allt mindre på mainstream media, trots att det är den enda formen av media som ens granskas och får konsekvenser av att sprida felaktiga uppgifter. 
Vi litar allt mindre på våra myndigheter. Vi blir bara dummare och dummare för vi sitter och skrollar på diverse appar där det är fullt av hjärndött material.
När man väl har börjat är det så svårt att sluta. 

Jag saknar tiden då Facebook flödet bestod av bilder på vad mina vänner åt till middag. Jag saknar tiden då endast mina egna demoner förde ett krig i min hjärna och min oro bara handlade om det som stod mig nära. När min ekonomiska ångest var att jag inte hade råd att köpa något jag ville ha. Då krig och elände var sådant som bara hände långt, långt borta. Så långt att det inte ens kändes som verkligheten. 
Jag saknar tiden då man bara oroade sig för att barnen skulle drabbas av elaka människor på typ skolan. När dom inte hade tillgång till hela världens idioter i fickan, endast ett klick borta.

Jag saknar tiden då jag trodde att jag och en del av mina närmaste hade ungefär samma grundvärderingar. 
Allt var inte bättre förr. Men det var inte nödvändigtvis sämre.

Jag skulle behöva en paus. Det är bara alldeles för svårt att komma undan.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Badanka

Tacksamhets-utmaning